På Kävesta lärde jag mig att ta för mig

Engagerade lärare

Bishaaro var rädd för att lärarna på kävesta skulle vara oengagerade, eftersom studierna är för vuxna. Men hon fick sig en överraskning.

– Jag tänkte att lärarna på Kävesta skulle vara dryga och inte bry sig. Men, tvärt om var det tydligt att lärarna förväntade sig att jag skulle bli bättre, utveckla mig själv och klara studierna. Det gav mig en kick och en vilja att göra något av den här tiden.

Lärarna på Kävesta var öppna och tvekade inte att tala om vad som fungerade och vad som inte fungerade.

– Kontakten mellan lärare och deltagare var bra, vi blev som buddies. Lärarna var inte rädda för att säga till, och frågade varför jag inte var i skolan eller varför jag kom för sent. Det var inte obekvämt, utan det visade att dom brydde sig.

Bra förberedelse inför universitetet

När Bishaaro började studera på Kävesta hade hon inga planer på att plugga vidare. Nu studerar hon hotellmanagement på Grythyttan.

– Under andra terminen fick vi göra studiebesök på Örebro universitet. Då berättade en studievägledare om Hotellmanagementprogrammet. Man skulle få jobba med människor, kanske på ett hotell utomlands. Utomlands, det lockade mig!

Nu, våren 2015, går Bishaaro sin andra termin på universitetet och det flyter på bra. Hon menar att fördjupningsarbetet på Kävesta var det som bäst hjälpt henne förbereda sig inför universitetsstudierna.

– Först förstod jag inte varför vi skulle skriva en massa sidor och hitta fakta. Hur skulle jag klara det? Men jag fick bra hjälp. Elisabeth är bäst! Utan fördjupningsarbetet hade jag aldrig klarat första terminen på universitetet. Det var PM efter PM efter PM!

Stor personlig utveckling

Tiden på Kävesta gav Bishaaro mycket mer än kunskaper i enskilda ämnen.

– På Kävesta lärde jag mig att ta för mig. Tidigare var jag inte bekväm med att prata inför folk. Varken att diskutera i grupper eller att hålla redovisningar. Men det gör man hela tiden på Kävesta – det innebar en stor personlig utveckling för mig.

Bishaaro ser mycket positivt på Kävestatiden:

– Jag trivdes bra, vi var som en liten familj där. Alla kände alla. Jag kan inte förklara hur duktiga och hjälpsamma lärarna var. Det var viktigt, för har man inte någon som bryr sig så orkar man inte själv.

Text och bild: Petter Hellmin