Här får jag själv berätta hur jag fungerar

Berätta hur du tänkte när du valde att läsa in gymnasiet på allmän kurs?

– Trots att jag som egen företagare inte tyckte det behövdes, kändes det ändå som att något låg och skavde när jag inte hade gymnasiebehörigheterna med mig. Jag kände mig mer motiverad att ta igen det när det var mitt eget val.

– När jag fick antagningsbeskedet började jag gråta. Jag var glad både för min egen skull och för att den här möjligheten finns för alla. Att prata om en andra chans låter som en kliché, men det är så jag ser det.

Hur kommer det sig att du inte fullföljde gymnasiet?

– Gymnasiet upplevde jag som väldigt inriktat på resultat och prov och jag kände inte att jag kunde påverka mina studier.

– Visst försökte lärarna hjälpa till, men det gick inte in hos mig. Jag var för trött och kände bara att lärarna skulle veta bäst, att det var jag mot dem. Det fanns inte på kartan att jag skulle gå klart gymnasiet.

Hur tycker du att det fungerar med undervisningen och lärarkontakten?

– Pedagogerna visar att dem bryr sig om att studierna ska passa alla. Även om jag inte utnyttjat det så mycket är det skönt att veta att studierna är anpassningsbara. Här får jag möjlighet att själv berätta hur jag fungerar.

– På Kävesta är pedagogerna så jäkla bra på att sy ihop allting och skapa sammanhang mellan olika ämnen. Varje lektion frågar vi oss ”varför gör vi det här”? På gymnasiet kändes det mer resultatinriktad och man frågade sig mest vad alla andra fick på proven.

Hur är det i övrigt att studera här?

– Miljön känns kreativ, man får stöd och pepp för olika idéer. Som att jag skulle starta en grupp som träffades och provsmakade olika saker. Det var bara en knasig idé jag hade, men personalen tyckte att vi skulle testa. Man får en känsla av att inget är omöjligt.

– För mig är också kontakten med både klasskamrater och lärare viktig. Det kändes snabbt att alla i klassen behövdes och jag trivs väldigt bra här.

Vad siktar du på i framtiden?

– Jag har tidigare funderat på att utbilda mig till fritidspedagog, men just nu har jag faktiskt lovat mig själv att söka till Musiklinjens JPR-inriktning i år.

– Jag har spelat punk länge och blev fascinerad när jag hörde jazzmusikerna på Kävesta första gången. Sedan dess har jag övat massor och börjat spela med en jazztrio.

Text och bild: Petter Hellmin