Efter allmän kurs gick Jesper vidare till socionomutbildningen på Örebro universitet. Han tycker att tiden på Kävesta förberedde honom bra, särskilt i akademiskt skrivande.
– Under sommaren jobbade jag inom psykiatrin och mitt i allt kom beskedet att jag hade kommit in på Socionomutbildningen, vilket var mitt förstahandsval.
Hur kändes det när du hade fått reda på att du blivit antagen?
– Jag gick runt och skakade hela dagen. Jag hade hört att det var svårt att komma in från folkhögskolekvoten och jag hade inte gjort högskoleprovet så jag blev jättechockad. Jag var nervös hela dagen beskedet skulle komma. Det var en skön känsla när jag såg ANTAGEN. Självförtroendet var på topp.
Är det som du hade tänkt dig att plugga på universitetet?
- Inte i början. Det har varit mycket, inte en ledig vecka utan uppgifter. Vi har bland annat läst vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Rätt tunga ämnen, men jag har ändå hållit ut och jag ligger inte efter. Det kan kännas tungt i början, men efter allt slit på Kävesta så kan man inte ångra sig. Det har varit värt det och jag har lärt mig så mycket, speciellt när det kommer till skrivandet. Idag kan jag sätta ord på saker som jag tidigare inte kunde.
Vad tog du med dig från Kävestatiden?
- Kävesta har gett mig så mycket och hjälp med det akademiska skrivandet. Nu har man kommit in i det mer och även fått ett tänkande för hur jag kan skriva, finslipa och hantera källreferenser.
Är det någon händelse som har betytt mycket för dig, som är kopplad till Kävesta, som gjort att du är där du är idag?
- Det var vid något tillfälle under de första månaderna som jag och mina vänner fick höra att vi hade gjort väldigt bra ifrån oss på ett arbete, vilket gjorde att vi peppade varandra att fortsätta. Att alla är sjysta mot varandra bidrog till att jag kände att jag var på rätt plats. Sen blev ju jag mer eller mindre intvingad av min mamma och bror, som båda två har gått på Kävesta tidigare. Jag gav det en chans, men jag visste ju inte hur jag skulle göra för att fokusera på skolan, för jag hade inställningen att det inte var för mig. Lärarna är väldigt peppande när det kommer till att just hitta fokuset och att komma in i skolmiljön. Det är inte så farligt som man kanske trodde från början.
Varför ska man söka till Kävesta folkhögskola?
- För att få en ny chans till livet! Utan Kävesta hade jag inte kommit in på universitetet, och jag hade förmodligen inte gjort någon typ av gymnasieutbildning heller. Som jag tidigare nämnt så är det lärarna som jobbar här. De är så pedagogiska och hjälpsamma vilket hjälpte mig. Jag gick in med inställningen att ge det ett försöka trots att skola inte var min grej. Men lärarna och gemenskapen man får här är det som fick mig att verkligen vilja vara kvar. Gemenskapen på folkhögskola är något annat. Man ska bara ge det en chans. Kävesta hjälper verkligen. Jag som tidigare haft problem med skolan, men här insåg jag att det inte var mig det var fel på, jag behövde bara andra metoder och hjälpmedel för att ta mig igenom det.
- Jag älskar miljön runt skolan. Jag trivs ute på landet, det är tyst och lugnt. Skolan har verkligen rätt placering. Den ligger i rätt miljö, utanför stan och det högljudda, och man behöver inte tänka på att det är människor överallt. De som är här, är här för sin sak och man vill bara det bästa för alla.
Finns det några sista ord du vill ge till de som funderar på att söka till Kävesta?
- Ge det en chans. Även om du inte känner dig redo eller att skolan inte är för dig, våga testa. Man kommer långt bara genom att våga ta det där första steget. Tar du det första steget, kan någon annan hjälpa och lyfta dig till det andra steget.
Text och bild: Anna Anglevåg
Hat Ihnen dieser Inhalt weitergeholfen?
Wenn Sie Feedback dazu senden möchten, was wir besser machen können, können Sie dies tun
Vielen Dank für Ihre Einreichung
Zuletzt aktualisiert: Montag, 12. August 2024